http://typpalexandra.blogg.se

Nu är jag äntligen hemma igen och ska strax äta lite mat och sedan far hela familjen, - lillasystern och tvillingen, ner på stan för att handla gardiner åt mig till rummet. Toppen dä! :-)

Godmorgon allihopa!
Har precis ätit frukost och tagit mig en morgoncigarett och mår allmänt bra. Det känns som att livet fått sig en knuff och mot en början på något bättre. Denna känsla kanske bara är tillfällig metanke på att mitt humör vrider och vänder på sig titt som tätt. Men just nu är jag glad för att jag står där jag står just nu.

Som ni kanske kan förstå genom rubriken så är det matlagning på g här i huset!
Det vankas bacon m. stekt potatis & ägg. Omnom om ni frågar mig! Sedan hoppas jag att kärleken och Victor kommer hem runt tiotiden så dem slipper svälta. Nu är jag på riktigt bra humör och lovet kom mer än välbehövligt! Lycka. :')

EDIT: De är inte hemma förrän vid tolvtiden, maten är klar och nu vankar jag fram och tillbaka mellan datorn och soffan i paltkoma. Oh så gott det kan vara med mat ibland. L8eroooo.

Alltså, förlåt. Really. Min uppdatering är den sämsta i världshistorien. Men den här helgen har jag inte haft tid alls för att blogga eller uppdatera.
Jag i varje fall har umgåtts med Emmis-slemmis och annat bra folk hela helgen även om gårdagen blev ett bakslag utan dess like. Men det löser nog sig inom en snar framtid. I hope. Känns verkligen bra att ha flytt ifrån min lilla toffelbubbla för ett tag och bara vara med mina vänner och ha roligt. Släppa loss. Vara lite galen.

Just nu sitter jag i alla fall hemma hos Patrik och har precis städat upp det som blev efter gårdagen, och så har jag skurat toaletten osvosv. Mycket som måste göras när det varit party för fulla muggar. Uh.

Dock så var det ett rent helvete att göra det metanke på att man hade en bakfylla utan dess like som hängde på ens axlar som betongklumpar.
Men nu är jag äntligen färdig och nu... ska jag nog bara vänta in kärleken som faktiskt är i Stockholm just nu, om han kommit fram än vill säga, och pungar ut för en motorcykel. Dock inte hans. Men ändå. Aja.
Här har ni i vajre fall fått en något sånär uppdatering så ni vet att jag lever och sånt. Vi hörs mer senare, eller när det nu väl blir. Hehe. Heido!

Tjenare på er! Sitter just nu i skolan och blev precis klar med att arbete om Gordon Ramsay. Intressant och veta. Jo tack. Slutar i varje fall om några minuter efter en väldigt lång skoldag. Not. 1½ lektion är inte så mycket att gnälla för, så jag är glad i varje fall! Men nu har jag inte så mycket mer på hjärtat. Vi hörs senare, kanske. Pösshäj.

Godmorgon på er!
Just nu sitter jag hemma hos kärleken och väntar på att min buss ska komma så jag kan fara till skolan. Har ju haft sovmorgon. Hähä! Och sedan har jag bara EN lektion idag. Värt. Dock får jag skylla mig själv som missar matten som börjar när min buss härifrån går, men jag vill helst inte sitta i skolan i 1½ timma och vänta tackvare att det inte går några bussar härifrån. Eh. 
Och senare idag bär det av mot Elinpelin. Gud känns som en hel evighet sen vi sågs sist. I varje fall ensamma. Ska bli toppen! Men nu måste jag göra mig iordning, vi hörs senare. Hej med er! :-)

Gammal bild sen 2009. Vinter och kyligt.

Vart tog du din tungpiercing? och hur var det med 18 års gränsen?

Jag tog den på Crossroad i Borlänge, och man behövde inte vara 18 metanke på att jag var 14, men däremot så krävdes målsmans tillstånd och de behövde även vara med till studion. Dock vet jag faktiskt inte hur det är nu.
Vissa säger ju att de ska bli 18 årsgräns för piercingar över huvud taget. Men det är nog bara rykten! Jag har inte besökt Crossroad sen dess så jag vet inte riktigt hur deras reglar är där numera. Hör av dig till dem! Kram.

Hej på er allesammans!
Vet att bloggningen är pissigare än pissigast numera. Förlåt för det men snart så hoppas jag att jag återfår min blogglust. Kan inte lova dyrt och heligt att bloggningen kommer att bli skitbra osv, men laddar kameran just nu så kanske jag möjligtvis drar ut och fotar lite om jag orkar det.

Tänk, det är helt sinnessjukt hur mycket folk lägger ned på en blogg ibland. Nu pratar jag inte bara om mig men världskända bloggare som tex. Kenza & Blondinbella. Fyfanken alltså. Att ständigt veta att man har runt hundratusen läsare som otåligt väntar på uppdatering. Och den måste vara en bra sådan också. Annars klagar dem. Hade jag haft en sådan press på mig så hade jag nog antagligen klättrat på väggarna vid det här laget. Huh. Blä.

Idag har jag i alla fall varit i skolan, och gissa vad vi har gjort för ovanlighetens skull?! Lagat mat. Tur att det blev gott i varje fall! Kom hem för en stund sen och just nu väntar jag in varmvattnet så att jag får duscha nångång. Sedan ska jag titta tv och SOVA. Efterlängtat. Ohja. Vi hörs senare antagligen. Haido.

Tjenatjena på er denna småkyliga och härliga söndagseftermiddag!
Just nu sitter jag hemma hos kärleken som är på jobbet med lurarna i högsta hugg och försöker peppa igång mig själv nu när jag precis blev lämnad helt ensam i hans hus. Förhoppningsvis kommer han väl hem snart metanke på att han inte skulle vara borta mer än två-tre timmar. Men det får vi väl se. Han brukar oftast dra ut på tiden.

Och imorgon far hans mor och styvfar till Miami i två härliga veckor (för dem iallafall) så då blir han och jag huspassare! Lär bli intressant och se vem utav oss som kommer att få ta hand om allting, *host* jag *host* Men nu ska jag hitta på någonting och göra för just nu är jag ytterst uttråkad.
Vi höres senare! Häj.

Pratar du fortfarande med personen du kysste senast?
- Haha ja, varje dag.
Vad åt du senast?
- Äppelpaj m. vaniljsås & glass.
Har du fått någon komplimang i dag?
- Njä.
Har du varit med i en rättegång?
- Nepp.
Gillar du att shoppa?
- Ja, men är man fattig så får man nöja sig med det man har.
Är du polare med grannarna?
- Jorå!
Vilket språk pratar din pappa?
- Svenska.
Vilka länder har du bott i?
- Sverige.
Senaste piercingen?
- Läppen.
När åkte du bil i mer än femton minuter senast?
- Igår.
Har du däckat eller spytt för att du har druckit?
- Haha, jadå.
Har du något husdjur?
- 2 undulater och 2 katter.
Har du täckt någons hus med toapapper?
- Ne.
Hur bra är din syn?
- Jag är snöblind. Seriously.
Har du varit på ett party?
- Haha, ja.
Skulle du kunna tänka dig att simma med hajar?
- Lätt!
Har du varit utomlands?
- Nej.
Vilket är det bästa bröllop du varit på?
-  När min morbror och hans ex-fru gifte sig när jag var liten.
Skulle dina föräldrar bli arga om du blev avstängd från skolan pga slagsmål?
- Inte om jag inte var personen som startade det.
Var är dina syskon just nu?
- Sollerön, hemma och i bjurs tror jag.
Har du pussat en tjej?
- Men jaaa.
Vad var den senaste drömmen som du minns?
- Privat.
Vem ringde dig senast?
- Tvillingen.
Vilken tid gick du upp i morse?
- Halv 11.
Vad ska du göra i helgen?
- Just nu sitter jag hos kärleken och tråkar. Annars, dunno.
När var du riktigt sjuk senast?
- Några veckor sen.
När såg du en kändis senast? Vem var det?
- Ingen aning.
Vad finns i din bakficka?
- Har ingen, haha.
Har du färgade linser?
- Har haft bruna!
Vad gjorde du klockan två i natt?
- Vaknade och fick trösta en ledsen bebis som ville ha välling.
Vad ska du göra efter det här?
- Sova, förhoppningsvis.
Är du kär?
- JA!
Har du mer än 6 par skor?
- Jodå.
Har du sovit brevid en kille du gillat?
- Ja. Ska göra det inatt jaoooo.

Nu är det mesta så himla bra. Sitter i vardagsrummet med tvillingen till höger med katten min, och lillasystern till vänster som sitter och läser tyst för sig själv. Kaminen står och sprakar och sprider varm, härlig luft omkring oss alla, och förvånansvärt nog så har vi inte bråkat en enda gång sedan vi kom hem.
Vanligtvis brukar det alltid uppstå en massa tjafs och bråk när vi alla är samlade. Men inte idag. Det känns nästan som vi är en liten familj nu. Äntligen. Det är inte ofta jag känner såhär eftersom våran familj är ganska kända för att inte ha något speciellt bra band till varann. Men nu gör de det. Helt underbart. Nu ska jag gå och lägga mig med en bra känsla i magen. Godnatt med er. Kram.

Är ledsen för att det knappt kommer upp några nya bilder i bloggen och att jag bara varit bu och bä hela veckan. Så gott som. Känner att min blogglust inte riktigt vill samarbeta med mig idag, eller nu de föregående dagarna som varit. Dessutom känns bloggen så grå och tråkig.
Dock kanske det beror på att hösten är värre än nånsin just nu och det sägs till och med att det har snöat här kring Falun. Alltså, nej. Jag protesterar. Vägrar. Hatar. När jag blir vuxen ska jag ta mig fan flytta utomlands till något superexotiskt land där vintern inte ens förekommer om åren. Önskedrömmen?
____________________________________________________________________________________

Godkväll på er!
Idag har skolan varit helt okej, men den gick ändå väldigt segt metanke på att vi bara hade tre lektioner. Men som vanligt - börjar nästan bli lite som rutiner, haha - så har det förekommit en massa tjafs och bråk på dagisnivå som jag känner att jag inte riktigt orkar med just nu. Så jag tänker nog lägga det åt sidan, eller lägga hela dig åt sidan för gott. Trött på dig och ditt beteénde.

Längtar i alla fall till morgondagen och hoppas att den flyter på fort så att jag får åka hem för att sedan - äntligen - få åka till min älskade Patrik och vara nära honom. Känns som att en liten del utav mig dör för var dag jag inte har honom nära. Separationsångest? Jodå. En aningen kanske. Nu ska jag ta mig något att äta sedan blir det nog sängen för min del. Vi hörs när vi hörs! Heido.

På tal om absolut ingenting så saknar jag den här dagen. Eller tiderna. Jag saknar oss!!!

God kväll på er allihopa som läser detta denna tid på dygnet.
Råkade förstås slumra till nån timma och vaknade strax innan tio i ren panik för jag skulle duscha och sånt där skitviktigt som nästan är ett måste under skoldagarna. Så det var bara att hoppa ur sängen och göra det man skulle.
Nu är jag trött, tröttare, tröttast och vill bara hoppa i sängen med en gång, men känner ändå att ett redigt glas juice skulle skitta fint i knorrhålet mitt innan jag kryper ner. Valde att kalla det för knorrhålet metanke på att jag alltid är hungrig... väldigt sexigt och passande. Eh.
Imorgon har jag sovmorgon till halv elva och detta tänker jag utnyttja till max som ni kanske redan förstått! Inte haft en enda sovmorgon på hela skolgången så detta känns mer än underbart.
Men nu längtar jag så hemskt efter min säng och mitt glas juice så att jag tänker avsluta inlägget här. Ni får ha det så bra så hörs vi mer imorgon!
Godnatt och kram på er allihopa. :-)

Längtar efter dig mitt hjärta. Snart får jag se ditt vackra ansikte igen!

Tjenaretjenare!
Kom precis hem efter att ha hurtat hela 8 kilometer till fots för att jag inte hade tillgång till någon skjuts hem med syster min. Värkte precis i mig en skål med flinogr och två frallor på några millisekunder och vill säga adjöss till mina fötter. Men nu är jag i varje fall hemma i mitt varma och sköna hem.
Ska snart sätta igång en film och tvärdö med mina stackars djävla fötter som bultar och bankar. Tur att det är nyttigt med lite motion ibland. Haha. Man måste väl se det från den ljusa sidan antar jag! Men vi hörs mer senare.

P.s; 2 underbara månader med min kärlek idag. ♥ Jag älskar dig min skatt!

Jag har sådan djävla ångest. Vet varken ut eller in. Jag vill bara bort härifrån.

Jag har lovat att aldrig blicka tillbaka. Jag får inte, jag kan inte tillåta mig själv att pinas och plågas sådär grovt psykiskt. Inte en gång till. Det räcker med alla de andra gångerna. Även om det är så djävla svårt får jag inte göra det.
Men det händer ibland. Jag försöker gråta inom mig istället för att låta tårarna rinna som de borde. Vilket de också gör, ibland. När saker och ting blir för mycket. Då jag egentligen vill orka men inte klarar av det.
Jag vill inte behöva tänka på saker som inte är värda att oroa sig för. Men ändå oroar jag mig. Hela tiden. Jag vill inte vara ensam. Jag klarar inte av att veta om känslan från ett par tomma armar som aldrig blir fyllda med kramar eller kärlek. En säng som bara tillåter att jag sover i den. För att ingen annan vill.
Jag måste lära mig att fånga dagen, som så många säger. Som de har på sina väggar i hemmen i snirkliga bokstäver. Fånga dagen. Hur kan man få tag i något som hänger i luften som enbart tid? Jag antar att det är sådant man lär sig. För just nu förstår jag inte hur det ska gå till.

Jag saknar känslan av att kunna vandra mig igenom en hel dag utan att tankarna sjunker in på de djupa. Det mörka. Saker jag inte orkar tänka på. Men gör det iallafall. Bara för att de så gärna vill finnas kvar i mitt minne. För att djävlas med mig, plåga mig. Jag orkar inte.

Bara jag som lagt märke till det?!
Ni vet den här reklamen om tvålpumpen som det inte krävs beröring för att få ut tvålen utan man bara sätter handen under pumpen så synkroniseras handen automatiskt av behållaren och tvålen kommer ut. Själva produkten är det väl inget fel på i sig. Det är ju alltid trevligt att undslippa bakterieöverföringen och så vidare.

Men nu kommer vi till det ironiska i hela reklamen. Precis i slutet på denna reklam så ser man ett barn med sin mor. Och vad tror ni inte att hon gör? Pussar barnets hand. Jaha? Hejhej bakterieöverföring från det äckligaste stället från kroppen till inget annat ställe än just handen, som reklamen grundas på.

Känner mig lite grå och småtråkig idag. Men tog dessa bilder lite snabbt innan jag tvättade av mig spacklet i nyllet. Lte bilder är ju alltid roligt!

Nu säger jag godnatt och gör mig redo för en ny dag med, förhoppningsvis, nya tag. Vi hörs och syns imorgon bloggläsare och bloggvänner. Hörs häj! :-)

Gammal pic.

Som rubriken lyder: Jag stör mig.
Åh, vad jag stör mig på såna här "fancybloggers" som låtsas leva det perfekta livet med alla de perfekta och fläckfria tillbehören. Aldrig har de några problem och solen krestar runt dem och ingen annan. Fast någonting jag mer tycker är skrattretande än detta är nog tjejer, flest tjejer faktiskt, i min ålder som låtsas att de faktiskt lever det här perfekta livet. Kom igen.
Ni har inte ens ett jobb så att ni kan köpa alla dessa Louis Vuitton väskorna och alla Chanel parfymerna i hela världen. Spela stenrika och världsberömda ni. Kalla kläder för 500 spänn från H&M för budget bara för att.
Jag tycker det är pinsamt. Ärligt talat! I en blogg ska väl först och främst vara ärlig och vara sig själv i? Eller har jag uppfattat saker och ting fel? Eller ja. Spela roll vart fasen man är. Ärlig och äkta ska man ju fasen vara hela tiden.

/ XOXO Bitterfittan

God kväll på er människor!

Traska precis ut ur duschen och skulle göra vandringen in till huset på ca; tjugo meter som vanligt, eftersom vi så ickesmidigt placerat våran dusch/tvättstuga ute i ett annat hus, när jag knappt hinner sätta ut foten då jag tror att jag ska falla ner i ett svart hål. Kol-svart!

Då har alltså ingen varit så snäll mot mig, eller glömt bort kanske vore en lindrigare tanke, så de har tänt någon som helst utelampa så att jag ska kunna se vart jag går eller sätter fötterna. Så jag fick fumla i blindo hela vägen in i hopp om att inte välta över en sten eller något annat roligt.
Men jag klarade mig helskinnad, dock smått livrädd eftersom det knakar och brakar i hela skogen. Men nu sitter jag iallafall i säkerheten igen och dricker juice. Om-nom.

Idag förövrigt så har jag varit i skolan och lagat mat, för ovanlighetens skull liksom. Känns inte som om vi gör något annat nuförtiden i skolan. Vi har ju knappt några vanliga lektioner. Två ynkliga dagar. Det blev iallafall kycklingfileér med currysås & ris. Samt saftkräm med gräddmjölk & hallon. Ville faktiskt spy litegrann efter den där saftkrämen och den där feta gräddmjölken...

Aja. Nog om mitt skitprat som inte ens är intressant. Vi hörs och syns senare! Pöws.

Hej på er! Idag har skoldagen varit skit. Eller nej, den blev skit. Vilket slutade med lite tårar och en himla massa elakheter. Just nu är jag på bra humör men det sjunker snabbt när jag tänker på dagens incident. Inte ens värt att kalla för en händelse.

Så meningslöst var det. Och korkat. Och fjantigt. Och allmänt jävla dumt. Åh. Hur KORKADE får människor ta och bli?! Gud så trött jag blir på bråk och tjafs som man höll på med när man gick i förskolan, typ.

Men nog om det!

Väntar på att min far ska komma hem då jag ska bege mig mot Patrik och iallafall försöka slita han från sin andra kärlek. Crossen. Tror inte jag kommer att lyckas men man får hoppas på det bästa. Och imorgon ska han ut och inviga den, vart vet jag inte - men jag ska vara fotograf i varje fall. Roligt jao!

Har inte så mycket mer att säga nu. Dessutom blev jag ännu surare nu. Fuck my life. Hejdå... :-)

Med blixt.

Utan blixt.

Ja, efter en lång dag i skolan och en välbehövd dusch så tänker jag gå till sängs med humöret på sne på grund av en massa anledningar. Snälla huvud, eller rättare sagt, min hjärna. Sluta tänk så mycket. Och snälla magen, sluta oroa dig för allting.
Hör av dig.
Godnatt människor.

Något jag verkligen funderat på är hur något så litet och simpelt kan göra SÅHÄR mycket med ett utseénde. Som exempel; mina ögonbryn.
Visst kan jag lägga en make utan att ha ifyllda ögonbryn och visa mig bland folk.
Det är inga problem. Men det gör så himla mycket skillnad om man fyller i dem. Helt sjukt. Det blir liksom en symmetri i hela ansiktet. Tycker då jag i varje fall!
Titta här till exempel:

Från detta...


Till detta...

Bara jag som ser och tycker att hela ansiktet lyfts upp lite på grund av ögonbrynen?
Dessutom stämmer färgen på de ifyllda in mycket bättre på hårfärgen jag har osv.

Visserligen kan det vara väldigt fint att ha omålade också, då det vissa gånger kan se en aningen "plastigt" ut att ha målade. Men om man har som mig, ljusa, ojämna och spretiga, tycker i varje fall jag att det ser tusen gånger bättre ut!

Notera: Jag har en lite "grövre" ögonmake på den undre bilden. Vilket kan göra att det hela ser lite bättre ut än om jag bara hade målade ögonfransar, som på den övre bilden.

Godmorgon på er! Är precis klar för att åka till skolan och laga lite mat. Senare hoppas jag på att få åka och träffa min kärlek litegrann. Längtar efter honom. Men nu hinner jag inte blogga mer. Vi syns och hörs senare. Puss!

Det är inte det att jag inte finner tiden till det. Inte heller att jag inte bryr mig om dig, eller struntar i dig på något vis. Men jag tycker att du borde veta säkert nu, att det är dig jag alltid vill vara med och känna mig älskad utav. Du är min bästa kompis, min pojkvän, mitt hjärta. Och så mycket mer. Jag borde inte behöva skriva det fler gånger som en påminnelse längre. Du vet ju nu. Precis vad jag tycker.

Att kunna skratta och ha roligt med dig det är känslan av äkta kärlek, det är det som räknas.
Just då när du sparkar mig lite lurigt med foten på rumpan och när jag sedan vänder mig om med dödsblicken i ögonen och ett bittert flin (som egentligen är fyllt med lycka men det vill jag ju inte visa när jag ska föreställa att vara sur) på läpparna. När du skyller ifrån dig på någon annan även fast det bara är vi två där.

Så fortsätter det så tills någon ger med sig och fyller varandras armar med varma kramar och blöta små pussar. Det är den känslan jag alltid vill behålla med dig. Någonting jag håller så kärt och så hårt i min famn för att det är första gången jag kan känna det utan att vara rädd för att göra fel. Att det blir fel.
Men det kommer det aldrig att bli. För mig dig så kan jag vara mig själv. Jag kan visa vem jag egentligen är och vill kunna vara hela tiden.

Jag tror inte på att man kan älska någon för mycket. Det finns inga gränser för kärleken. När det väl handlar om lycklig kärlek. Man kan aldrig skänka någon person nog mycket kärlek. Och tröttnar personen på det. Då har den bara svårt att ta in allt. Men det är och kan aldrig för mycket.

Jag älskar dig Patrik Westling.

Hej på er bloggvänner och läsarvänner!
Knalla precis ut ur duschen och har ringt till min pojkvän nu en sväng eftersom jag trodde han var död. Ungefär. Men det är min telefon som strejkar genom att skita i att ge mig alla hans sms så jag har trott att han undvikt mig precis hela dagen. Härlig känsla man haft i magen och så är det telefonen som krånglar. FML. Typ.

Annars idag så har jag varit i skolan och stått i köket från 08:45 till 15:00!!
Det var roligt dä. Not. Eller jo. Det är väldigt roligt men man blir så fruktansvärt trött av att stå hela dagarna. Dessutom så har jag stressat omkring och varit helt förvirrad idag så det har bara varit en jobbig och stressad känsla i magen hela tiden. Men det positiva är väl att maten jag gjorde blev god as fuck. Nomnom!
Vi gjorde sjudad Hoki m. potatis & ägg-och persiljesås! Hoki är en fisk.

Annars så har jag inte gjort så mycket idag. Är hemma nu också förresten för er som ville veta. Och det känns skönt metanke på diverse anledningar som har gjort det mindre roligt att vara hos pojkvännen just nu.

Men nu ska jag äta lite risifrutti, samt en skål med flingor och mjölk. Det blir gött dä.

Old pic.

Tjenare! Sitter just nu hemma hos Patrik med en kopp kaffe bredvid mig och myser lite medans han... gör någonting. Vet att det var ett tag sen jag uppdaterade och att min blogg numera är den ultimata gnäll och grin bloggen. Men jag ska väl hem snart och då kommer uppdateringen garanterat bli bättre eftersom man inte direkt har så mycket till liv därute i skogen. Då bloggar man. As hell. Promise.

Ville bara säga det så ni vet om att jag fortfarande är vid liv och sånt där annat viktigt som man borde göra när man är bloggare. Eller bloggerska.
Dock tycker jag förretsten inte det spelar någon roll om man väljer att skriva "bloggare" som kan anses som ett maskulint namn när man bloggar, istället för "bloggerska". Man är väl lite vad man känner för.

Därför, eftersom jag inte är den kvinnligaste tjejen på planeten, kanske jag ska kalla mig själv för en... blugger! Hähä. Det var ju fyndigt av mig osv. Vi hörs och syns. Pössen.

Godkväll på er!
Ledsen för mitt otroligt griniga inlägget under. Men jag hade en pissig stund och det får bloggen lida för. Nu är jag iallafall helt återställd igen efter min hemska förkylning jag åkte på nu i någon dag. Heja mitt immunförsvar!
Det är så lustigt, för att när jag väl blir sjuk så blir jag verkligen DUNDERSJUK men bara i någon dag sen är allting precis som vanligt igen.

Blogg.se kukar ur och jag är på det sämsta humöret någonsin. Känns som att precis alla i min omgivning är en med bunt nötter som inte tänker eller fattar längre än näsan räcker. Blir så trött.

Längtar härifrån. Vill inte bo hemma eller ha någonting med mitt hem att göra längre. Vill fylla 18 så jag får bestämma själv, göra vad fan jag vill utan att få skit och få vara sjuk när fan jag vill utan att få skäll för att man är sjuk. Hur sinnesrubbat är inte det. Mina föräldrar skäller på mig och tycker att jag ska "hålla mig till skolan istället för att vara hemma" som de så gulligt uttrycker det.
JAHA OKEJ, MEN DÅSÅ. Jag går till skolan med feber och dundrande huvudvärk. Är det de ni vill? Okej, fine.

Åh. Jag var på bra humör för ungefär någon minut sen. Men sen insåg man ju att man har människor i sitt liv som man ångrar att man tagit in, och släkt som man önskar inte fanns. Åh. Fyfan vad trött jag är på ALLTING just nu. Precis allting...

Godmorgon på er! Eller god eftermiddag kanske vore lite mer passande just nu?

Vaknade vid halv 11 och pratade lite med mitt hjärta i telefon som inte heller mådde särskilt bra... dock har han sig själv att skylla, det lilla fyllesvinet. Som dessutom ringer och väcker mig 5 på morgonen då jag mådde som mest pyton. Tack ska du ha älskling. :-)

Sedan har jag var femte sekund stoppat tempen i munnen för att se ifall min feber har gått ner någonting. Och det har den! För ett tag i varje fall. Så just nu går den lite upp och ner. Men jag mår rätt hyffsat bra just nu efter lite knaprande på huvudvärkstabletter och lite frukost.

Idag blir det kanske, om gud vill vara på min sida och ha väck min feber, att åka till mitt hjärta lite senare och mysa med honom. Men det får vi se. Mina föräldrar gillar inte tanken men det gör jag om ni ursäktar! Hehe.

Men nu ska jag lägga mig i min systers säng (och sjuka ner den litegrann) och kurera mig så att jag förhoppningsvis kommer iväg senare. Vi hörs och syns. Pössän. 

Ja, hej och välkomna till min förkylningsblogg! I den här bloggen kan du läsa om mitt dagliga gnäll och grin om min eländiga förkylning jag åkt på. Please, enjoy your reading. Not.

Nej. Men. HEJ. Fick lov att åka hem ifrån min kärlek eftersom hans mor och plastfar inte ville bli smittade inför deras resa till Miami. Så nu får jag inte träffa min gos förrän jag blivit helt frisk igen. Nu kan ju livet inte suga mer. Seriöst. Drag me to fucking hell or something. Detta överlever jag inte! GÖR MIG FRISK.

Inga nya bilder har jag att bjuda på heller. Om ni inte vill se mig nu när jag är som sjukast och äckligast?! :-D Möööms.

Hej på er! Antar att dem flesta är i skolan såhär dags, men inte jag inte.
Som jag trodde så blev dert ingen skola för mig idag pga av huvudvärk, feber och kallsvettningar.
Vaknade iaf runt halv tolv efter många om och men bredvid mitt hjärta som hade brottom till jobbet och sedan blev jag lämnad ensam hemma hos honom efter det...
Har precis bytt lakan och allt därtill i hans säng nu, så nu kan man ju faktiskt sova i den igen. Höll på att få fnatt inatt när täcket kastades runt som en liten klump inuti lakanet så nu jävlar anamma har den här sjuklingen bytt sängkläder så det hette duga.
Och nu är den här sjuklingen väldigt trött och hon kallsvettas och har huvudvärk, så nu tänkte hon lägga sig och vila med en kopp te. Vi hörs kanske senare idag, eller imorgon. Jag vet inte. Pusshej!

Jaha. Blev visst en sjukling över en kväll. Här sitter jag och fryser med feber och huvudvärk. Inte så trevligt. Nä. Mår jag sämre imorgon blir det ingen skola för mig heller = Kan inte göra matteprovet, recensionen eller engelskaglosorna.

Trevligt. Känner verkligen hur livet helt enkelt äger just nu. Får iallafall träffa mitt hjärta snart och spendera natten med honom... det gör livet lite enklare. Tack och lov. Nu ska jag försöka sova en liten stund innan jag ger mig iväg. Vi hörs imorgon. Pussen.

Lav jo.

Hej på er igen!
Nu har jag pluggat och tänkt så att det kom rök ur öronen på mig må ni tro! Not.

Jag somnade.
Direkt när jag la mig i sängen. Fem minuter efter att jag skrev inlägget nedan.
Sen har jag sovit. Tills nu. Och nu känner jag mig som en riktig förlorare som somnade och sov i fem timmar istället för att plugga så att jag klarar av proven osv imorgon. Heja mig.

Och vet ni vad? Nu tänker jag inte ens börja plugga för det har jag faktiskt inte tid med.
Mitt lilla schema i huvudet säger något annat. Duscha. Äta. Välja kläder. Klä på mig. Göra mig iordning. Listan är lång.
Dessutom är jag så besviken på mig själv för att jag aldrig "orkar" ta tag i såna här saker att jag knappt vill titta på böckerna. Så nu skiter jag i det! :-)

Nu ska jag duscha.

...

Tjo bre min macka!
Nyss hemkommen från skolan som har varit ovanligt seg idag. Trodde jag skulle baxna sista lektionen när våran gymnastiklärare gick igenom hela gymmet vi har på skolan. Nästan så jag ville släppa en tår eller två bara av den allmänna hopplöshetskänslan jag hade i kroppen. Uscha!

Och även om jag verkligen vill, vill, vill sova just nu ända tills ikväll så har jag två matteprov imorgon, en bokrecension och tillsist engelska glosor att göra. Dock glömde jag engelskaboken i skolan så det kan bli lite drygt detta. Efter det ska jag i varje fall sova som en sten. Ahhh. Skönt.

Men nu tänkte jag göra mig något att äta & dricka, sedan blir det att plugga litegrann. Vi hörs senare ikväll/idag. Puss!

Hittade nyss min mammas gamla, men otroligt stora och mysiga palestinasjal som hon använde när hon var ung och alert. Hoho. Använde den mycket när jag gick i sjätte klass men sedan slutade jag använda den pga att den fick ett såkallat "emorykte" om sig.

Man var alltså en sådan person som skar sig och hade ett ton kajal runt ögonen om man bar en sådan sjal. Och var man ung och dum så ville man ju inte ALLS ha på sig något sådant när man precis skulle börja sjuan och bara ville passa in, så att säga.

Men nu är man ju några år äldre och faktiskt börjat att strunta i vad andra tycker och tänker, så nu tänker jag bära upp den med stolthet bara för att jag är skitgrym. Förresten var ju bara denna "emoidentitet" bara en myt. Egentligen. Menmen, folk pratar så mycket skit. :-)


Skitstor och jättemysig att ha på sig en kall höstdag! Ja. Det börjar bli jävligt kallt nu.
...
Jag har snygga onoppade, ofärgade, ofixade, omålade och mycket mer på O-ögonbryn. Tack jag vet. Men jag orkade inte måla och ha mig idag. Faktiskt.

1. Vad föredrar du? tampong eller binda?

-  Binda. Mest för att jag tycker det är väldigt obehagligt att gå med någonting uppkört i vaginan som det så vackert heter.

2. Hur gammal var du när du tog din första piercing? Gjorde det ont och ångrar du någon piercing du gjort? Hur många har du nu?

- Jag var 12 och då piercade jag mig i naveln! Nja det gjorde rätt ont, men inte så jag började skrika eller gråta. Jag utbrast några "Fan fan fan" sen var det lugnt. Nej jag ångrar ingen piercing jag har! Jag har 4 stycken. (Töjningar räknas som en piercing då hålet är större än det "ursprungliga").

3. Hejsan! Jag tänkte mest fråga dig om råd, vad ska man göra om man behöver prata med någon men inte vet vart man ska vända sig? Jag har varit på umo men vägrar att gå tillbaka dit för de betedde sig som stora idioter sist jag var där. Har tappat allt förtroende för dem. Och tyvärr är det samma kurator på min skola som på umo... Sen så vill jag inte gå till BUP heller för att jag vill inte att mina päron ska få reda på det... Jag vill liksom bara ha någon att träffa och prata av sig lite med, någon som kan förstå. Vet du vart man kan vända sig eller hur man ska göra? Går 1a på gymnasiet så jag känner mig helt lost.....

- Mitt tips till dig är att strunta i alla såna här utbildade psykologer och allt vad de nu heter, och gå till en riktig vän och prata. För enligt mig så är det de riktiga vännerna som man kan prata om allting med och de är inte några utbildade typer som hjälper en för att det är DERAS JOBB utan för att det vill finnas där och verkligen trösta och hjälpa dig!

4. Vad är din favorit affär när det gäller kläder, någon speciell affär som du gillar eller tycker ha snygga kläder?

- Jag tycker att Carlings har snygga kläder, även Curb och New Yorker. Men de vanliga affärerna så som H&M, Gina Tricot går också bra ibland.

5. Vem förlorade du din oskuld till? När var du full första gången?

- Haha, rolig fråga. Han hette Jonathan och är några år äldre än jag. Idag är vi vänner. Jag var full första gången när jag gick i åttonde klass, någonstans där i början, hos mitt ex Daniel (som jag knappt kände då).

6. Tog det lång tid för dig att glömma din "första kärlek"? (om inte det är patrik då.)

- Ja, det tog väldigt lång tid. Men nu är han glömd och förgången! Man ska aldrig blicka tillbaka på något som inte är värt att blickas tillbaka åt. Patrik är den enda för mig, han gör mig lycklig och det hoppas jag att han kommer att göra och vara väldigt, väldigt länge!

7. Här kommer en dum fråga, men varför valde du just ordet Strength i din tatuering? :)

-  Det är inte alls en dum fråga! Jag valde just det ordet för att det har en enorm betydelse för mig. Du förstår, högstadiet var en väldigt lång och jobbig tid för mig. Det är någonting jag alltid kommer att minnas och bära med mig för att det kort sagt ärrade mig för livet. Jag glömmer aldrig. Därför valde jag just ordet "Strength".
Jag kan kolla på den och se tillbaka på minnen, stunder och tider som jag vill minnas. Men även tider då jag kände att jag låg på botten, men ändå kravlade mig upp på vingliga ben och orkade stå kvar iallafall. Jag blir stolt över mig själv när jag ser detta ord på min arm för det påminner mig alltid om hur stark jag varit och att jag alltid kommer att förbli så stark. Man ska aldrig behöva tvivla på sig själv. Nånsin!

En mamma med sitt barn i barnvagnen tätt intill sig åker buss. Jag sitter såklart på samma buss. Ser dem. Ser på barnet. Ser på modern. Hon kämpar för att spänna fast vagnen runt hjälpstången i väggen.
Hon är stressad. Ser sig omkring. Skäms. Vrider och vänder. Vad gör jag? Dömer. Även fast jag skäms så för det så kan jag inte låta bli.

Mina första tankar blir:
1. Hon har ingen bil.
2. Hon har inget jobb.
3. Hon är arbetslös.
4. Hon går på soc.
...
5. Hon kanske bara vill miljön väl.
6. Hennes bil kanske är trasig.
7. Hennes make/pojkvän kanske har hennes bil.
8. Hon orkade inte gå.

Det låter så hårt, det vet jag. Jag känner inte denna kvinna överhuvudtaget.
Jag vet inte vad hon heter, vart hon bor. Om hon är gift. Om hon är singel.
Om hon har cancer. Ingenting vet jag om denna kvinna och detta barn. Ändå dömer jag henne för någonting som är så normalt, så vanligt, så bra för miljön.

Det jag undrar är; Varför är man så dömade för något som ser och känns onormalt för ögat?
När jag ser en kvinna/man med sitt barn i en barnvagn på stan är det inte samma sak. Då tänker jag istället; "Den här personen har det bra. Personen har säkerligen ett fint jobb. Ett fint hus eller lägenhet. Bra betalt. Personen kan försörja sitt barn där i barnvagnen gott och väl. Dyr barnmat och dyr välling"

Men när jag ser denna kvinna i bussen.
Varför tar hon bussen? Bilen då? Äger hon ingen bil? Frågor. Frågor. Frågor. Frågor blir till tankar. Tankar blir till ovisshet. Ovissheten blir till nyfikenhet. Nyfikenheten blir till sökande. Åter till frågorna. Dömer.

Någonting som är så normalt.
Jag undrar varför vi människor inte kan sköta oss själva. Vi är helt enkelt för nyfikna. Det måste vara så.

Såhär såg jag ut igår när det var skolfoto! + en grå, lång stickad kofta.
Dock hade jag precis vaknat här för att jag råkade slumra till när jag kom hem. Så lite fräschare var man väl innan dessa bilder togs. Haha.

Hej på er människor!
Nu sitter jag här och har precis tvingat i mig lite korvstroganoff med ris som mor lagade, dock utan större framgång genom mina smaklökar. Våga vägra korv!
Det är inget fel på min mors matlagning, jag hatar bara korv rent allmänt. Möjligtvis går en grillad/kokt med bröd nångång ibland. Annars. Inte. Inte. Inte.

Och nu ska jag strax åka iväg till stan med halva familjen och följa med syster min på stan och handla skor. Senare ikväll åker jag iväg till min kärlek och spenderar natten där. :-) Mysipys. Men nu ska jag gå och göra mig iordning.
Vi hörs senare. Pöss.

...

Länk till frågestunden några inlägg ner.

Men hallå, ni är rätt tröga på det här med att ställa frågor! KOM IGEN. Ni får ju chansen nu att fråga vad tusan ni vill om exakt allting. Det behöver inte ens ha med mig att göra. Om ni söker råd, förklaringar etc. som ni undrar över så hjälper jag gärna till! :-)

DIREKTLÄNK TILL FRÅGESTUNDEN.

Eftersom jag kom på i sista minuten att det är skolfoto imorgon slängde jag på mig en ansiktsmask. Så detta är jag just nu. Fräscht!

Hej allesammans!
Nu kan jag uppdatera lite bättre för nu är jag på hemmaplan igen efter en bra och händelserik helg med kärleken och hela hans familj.

Även hans äldsta storebror Fredrik och flickvännen Alexandra hälsade på från Stockholm. Och såklart deras gofis Alvin. Ahhh, som jag kommer att sakna den ungen. Och F & A såklart. Världens goaste lilla krabat på två ben. En sådan liten kis vill jag också ha när jag får barn i framtiden. Det är redan bestämt!

Det har även bjudits på god mat, mycket prat, samhörighet och kalla kvällar denna helg. Men varma och öppna famnar fanns alltid att luta sig emot. Ni är de bästa jag vet. Jag kan kalla er min extrafamilj. Det känner jag. Det vet jag. ♥

Imorgon är det dags för skola igen och jag känner mig mer redo än någonsin. Mest för att jag slipper Björn på näringsläran. Tacka gudarna för det.

Idag är jag starkare än på länge. Kärlek till livet och till er som gör det värt. ♥

Kram.

Tänkte höra lite, du hade ju rött/svart hår förrut.
Men hur ska man färga för att det ska bli lite svar/rött och inte RIKTIG röd. Vill inte ha "riktig" röd. Ska jag först färga de svart och sedan en röd hårfärg? Tack i förhand :)!

Hej! Nu blev jag lite smått förvirrad ärligt talat. Jag har aldrig haft rött hår innan jag färgade hela sidecuten röd.
DOCK försökte jag färga hela håret rött en gång när jag gick i åttonde klass tror jag.
Men jag glömde ju självklart att avfärga håret (vilket man måste men som jag inte visste om) innan så utväxten jag hade blev tomatröd medans resten av håret skiftade litegrann i rött.
Är det den gången du menade? För annars vet jag inte riktigt hur du ska göra om du inte vill vara helt rödhårig men ändå ha skiftningar i rött. Prova att färga håret i en rödbrun färg? :-)

Ledsen om svaret inte blev som du hoppats. du får nog fråga någon som kan lite mer om hårfärger. En frisör vore ju någon att gå till och rådfråga! Kram. :-)

Såhär blev det den gången då jag skulle bli "rödhårig"... hahaha.