http://typpalexandra.blogg.se

Till låtar som denna känner jag igen mig så mycket.
Det kanske är därför man lyssnar på dem. Man försöker att finna den känslan av att man aldrig är ensam om någonting. Det finns alltid någon som känner detsamma. Någon som vet precis hur du tänker och tycker. Hur du mår.

Jag finner en viss tröst i såna här låtar. Jag kräver inte att någon måste känna som mig, för jag vet att jag aldrig kommer vara ensam om mina känslor.
Alla har nångång känt precis samma sak som jag och de vet exakt hur man känner i de ögonblicken då allting verkligen är åt pipan. Då man bara vill bort.
De stunder då man önskar att himlen fanns bakom hörnet. Och det gör det hela så mycket lättare att handskas med. Tycker jag.