Vi kommer alltid vara varandras motsatser, men det är okej för mig
En klapp på axeln, en halvhjärtad kram i sidan, ett huvud vid sidan om mig. Ett "Hallå, vad är det? Är något fel?"
Det är allt jag behöver för att känna det där ruset i kroppen. Du är en vän. Jag har en vän. En fin vän. En vän som ser mig, glad som ledsen. Som står ut med mig, dag som natt.
Jag behöver ingen bekräftelse ifrån dig, att du är glad att du har mig, och du ingen från mig. Vi vet ju. Vi betyder någonting för varandra, vi har en vänskap. Du och jag. En speciell sådan.
Då man kan vara arga tillsammans, glada tillsammans och ledsna tillsammans. Det är klart vi inte är ihoplimmande dagarna i ända, men vi är ändå tillsammans. Och när vi är det, då mår jag bra. Att skratta med dig är bland det bästa jag vet.
Och att du är min vän är en utav de få sakerna här i våran lilla värld som jag värderar lite högre än allt annat. Du är en vän. Jag älskar dig.
