http://typpalexandra.blogg.se

Tjenatjena bloggen!! Ledsen för den kassa uppdateringen, men jag har faktiskt inte haft tid nu dagarna innan nyår när kärleken min skulle fara 50 mil bort (klart som fan man vill nyttja all tid som går då, liksom) och det var planering och saker som skulle fixas hitan och ditan. Sen har man ju ett liv utanför detta också, så det har varit fullt upp hela tiden! Sorry 'bout thaaat.
Men just nu sitter jag hemma hos Elin och väntar på att hon ska komma hem från stan som hon drog till för bara någon halvtimma sen, och ska väl snart börja göra mig iordning också! Ser förjävligt ut om jag ska vara ärlig, vilket jag är ganska ofta.
Och ett gott nytt år vilket jag önska er alla! Hoppas att ni har bra och tänkvärda nyårslöften till nästa år, det har faktiskt inte jag för jag känner att man inte behöver lova sig själv någonting bara till nyår för att genomföra det, det kan man ju göra när som helst bara man verkligen vill det. Dock är ju nyår en ganska bra utgångspunkt. Nytt år och grejer. Hehe. Men vi hörs senare ikväll bloggläsare (hoppas man!) och förhoppningsvis i dimman, för det är där jag tänker bosätta mitt arsel ikväll! HÖRS HEJ!

(Mobilkamera) Hoppas att ni alla får en jättehärlig julhelg och många fina julklappar, god mat och allt det som hör till. GOD JUL ALLESAMMANS. ♥ Lilla Sessan ville också vara med på bild igår kväll, hihi. Hon önskar nog er en god jul hon också!

Klockan slår någon minut över sju strax och här sitter jag och tänkte precis måla på ett nytt lack på naglarna. Mest för att jag inte gillar att dom ser så nakna och ynkliga ut utan lite färg, men också för att det kanske är trevligt att vara lite snygg också, ibland iallafall.
Idag har jag vaknat upp här i hemmet utan att ha haft några vidare planer på själva dagen, förutom att jag har rullat fyra kilo köttbullar med en liten del av familjen. Gjort Janzons frestelse (fick veta idag att det stavas med Z, helskumt men rätt coolt) och pysslat om mig själv litegrann.

Dagen i sig kanske inte varit så givande, men senare lite ikväll åker jag bort till min gos och stannar där över natten. Har planerat in lite roligheter också, även om jag kommer dit så pass sent att vi inte kommer att ha tid för så mycket annat än sömn så hinner man ju med lite småsaker som faktiskt kan vara väldigt trevliga dom med ibland. Hoho.
Och som alla vet (om någon missat det vore det ju himla synd för dem eftersom det pratas om det precis överallt, hehe) så är det två dagar kvar till julafton. Höjdpunkten på året för vissa, och för somliga andra är det som en vardagsgrej. Det bara kommer och går, som med mycket annat här i livet.
Jag står någonstans kring mittenpartiet. Det är inte det roligaste jag vet, men inte heller det tråkigaste. Julmat, julgodis och lite klappar är alltid lika mysigt. Och för att inte glömma kalle anka klockan tre-fyra snåret. Helt underbart.

Känner också en stor fan-vad-underbart-att-jag-får-göra-det känsla över att jag får vakna upp med den bästa människan jag vet dagen före julafton. Vet inte många som har tid att träffas på sjävla julafton i all ära, så detta anser jag vara det närmaste man kan komma. Så just nu, för att summera och fatta mig kort, är jag fan jävligt nöjd med livet idag.

Fred ut.

Det känns värdelöst att sätta lösen på bloggen pga en sån fjantig anledning. Så nu är jag tillbaka igen!!
Slänger in gårdagens facelook också, utan blixt & med blixt.

Att se dig sitta där och bara leta efter någonting så simpelt som några kablar till teven, det gör så ont.
Inte vad du gör, utan hur du gör det. Rädslan du avger liksom slår till mig som en käftsmäll.
Hur rädd du är över hur Jag ska reagera över hur du utför dina handlingar i min närhet.
Som om du bara väntade på att någonting hemskt skulle hända varenda sekund som du är i närheten av mig. Det händer ibland att jag skäms.
Över hur jag behandlat dig genom åren, hur elak jag varit mot dig, så otacksam och nedlåtande. Men det jag mår riktigt illa över just nu. Det är hur det har slutat på för vis. Du är rädd för mig. Jag ser det. Och du anar inte hur ont det gör att veta om att det är mitt fel. Ingen annans.
Jag ser det när du tittar på mig, när du går förbi mig, när du pratar med mig. Hur ynklig din röst blir när du ber mig om något, nästan så att man kunde tro att du fortfarande gick på dagis. När du måste be andra i din närhet att fråga saker till mig, för att du själv inte vågar.
Jag märkte det idag.
När du satt där, och letade efter dessa kablar som någon lagt i min byrålåda. Hur mycket du fasade för att hämta upp dem därifrån. Jag kan lova att varenda litet drag du gjorde i min närhet var med sådan försiktighet att man kunde tro att jag låg och sov och du inte ville väcka mig.
Men jag låg ju där, helt klarvaken i min säng och läste. Jag brydde mig inte. Om du ändå bara kunde förstå att jag inte är alltid är elak. Det var inte min mening att det skulle sluta såhär.
Jag riktigt kände hur din puls ökade med hundra kilometer i timmen när byrålådan ramlade ned i golvet.
Du hade bara dragit ut den för långt. Jag blev inte arg. Jag kände din stress och panik över hur du trodde jag skulle reagera. Hur du började ursäkta dig med saker som "oj, den hoppa visst ur" och "såja, nu är den i igen!" Jag kunde riktigt höra hur dina fötter sprang därifrån med en lättnad som nådde ända upp till taket.

Förlåt mig. Jag vill inte att du ska vara rädd för mig.

Och detta firar jag då in med lite julmusik då det nu endast är fyra ynkliga dagar kvar till sjävlaste julafton!!!! Weheh.

 

Jag vet. Jag vet. Nu borde få tillåtelse att stämpla mig som universums sämsta uppdaterare. Så, nu har jag erkänt. Är ni nöjda nu? Good. End of discussion.

Jag har inte mått särskilt bra under dem här två veckorna som varit så därav den kassa bloggningen. Men jag försöker så gott jag kan, tro mig. Men under den här helgen så har jag nog gjort allt som krävs för att inte tänka på att sätta mig här vid datorn. Vet inte varför men så fort jag såg dumburken på håll så fick jag is i hela magen och ville mest spy. Hela mitt liv kändes bara upp och ned vänt och alltmänt drygt, så ja. Kort och gott så har det varit mycket på senaste tiden!
Men allting har inte varit helt åt helvete. Jag har hunnit med att inhandla lite julklappar, umgåtts med gamla vänner, skrattat en hel del även om det varit svårt att verkligen känna den där glada känslan så har jag verkligen försökt att se det mesta från den ljusa sidan. Vet nog inte vad jag hade tagit mig till om jag inte hade varit så förbannat bestämd på att saker och ting kommer att sluta bra på ett eller annat sätt.
Och som vanligt så handlar uppdateringen om att visa er att jag fortfarande lever. Ovanligt dessa dagar. Hehe. Men vi hörs när vi hörs.
Tack alla som troget stannat kvar även fast jag inte uppdaterar så ofta, men nu vet nu i varje fall varför. Värmekramar. ♥

Hello! Sitter just nu hemma hos min gos och har rent allmänt tråkigt.
Vad som ledde mig hit var att vi började skojbråka och han hotade med att sätta sig och spela det där förbannade djävla Counter Strike, men jag trodde inte att han faktiskt skulle göra det... men. Ja. Nu sitter jag väl här och fördriver tiden. Ibland undrar jag egentligen hur jag kunde missa att han hade en sådan förälskelse i det spelet alltså. Känner lite hur FML känslan lurar bakom hörnet. Hehe. Sa ju imorse att han går före bloggen men just nu så verkar ju datorn gå före mig så jag ändrade nog mig... tydligen. Hm.
Idag har jag i vilket fall som helst varit i skolan och gravat lax m.m, inte precis det roligaste jag gjort i köket direkt. Och imorgon har vi kanske 30 saker att göra, om inte mer, till julbordsfan på onsdag. Allt från köttbullar till tårtor ska vara klart innan onsdag eller på onsdag förmiddag så man känner ju pressen tynga ens axlar. Uhuuu. Men jag valde denna linje av en anledning så jag antar att det är såhär det känns att vara uppe i varv!
Men nu ska jag föröska få kontakt med karl i rummet intill. Vi hörs när vi hörs. Hejs!

Godmorgon kära vänner!
Just nu sitter jag här vid dumburken med ett glas juice och väntar på att få åka till skolan. Är egentligen inte alls på något stå-i-kök-och-slava humör idag men man lär väl offra sig för laget! Kan ju inte svika kära RL11A, hur skulle det se ut? Undrar jag.
Efter skolan åker jag hem till min mysis och umgås med honom ett tag, stannar kanske över natten så vi får se hur det blir med bloggningen under dagen och uppemot kvällen. Han går helt klart före bloggen nu när det är som det är, så vi får somsagt se hur uppdateringen blir. Men nu ska jag fortsätta göra lite småsaker innan jag far iväg.
L8eroooo. :-)

Jag saknar mig.

Eftersom jag bloggat så pass dåligt nu dem här veckorna som gått så tänkte jag göra ett ynkligt försök till att ge er eran söndagsuppdatering som brukar vara rätt standard här.
Under den här helgen så har jag umgåtts med min toppenbraiga vän Elin och gjort en hel massa saker som gjort den här helgen till en utav dem bästa på mycket länge!

På fredagen var vi på en liten hemmafest med gamla vänner, samt lite nya och vissa man egentligen inte hade någon lust alls att vara med från början men som man senare faktiskt hade riktigt roligt med! Det var lite galet, lite alkohol och en hel jävla massa skratt på det. Un-der-bart.

"Det här har nog varit den bästa lördagen på länge" sa vi tidigt på lördagskvällen då vi redan hade hunnit med att åka till Rostberg och åkt lite skoter, käkat pizza med hennes halvbror och pappa och inhandlat onyttigheter, samt kollat på en riktig plojfilm och bara haft det bra och kvällen var då inte slut på länga vägar så ännu lite roligare hade vi kan man lugnt säga. Vi blev även superhjältar och räddade min syster ifrån människor som inte ens är värda att nämna här i bloggen. Sedan var det rock on all night long! Vi kom i varje fall hem runt fyra snåret och somnade så gott som direkt.

Och nu imorse var det rätt tungt att kravla sig upp, trött i hela kroppen och träningsvärk i ljumskarna av någon rolig anledning. Hujeda mig! Åkte i varje fall hem med mor runt halv två tiden sedan sov jag väl några timmar och nu är jag så gott som nyvaken såhär på kvällskvisten och tänker "fan, den här helgen vart då fasiken inte bortslösad"



Bilder lånade från Elin. Tack för en underbar helg bästa dig! ♥♥♥

Vore ju trevligt att få en liten gnutta respons någon gång.
Så ska den väck eller inte? För så här kan jag ju inte fortsätta. Hehe.

Hejsan bloggen! Jag är verkligen hemskt ledsen för den värdelösa uppdateringen men jag vet inte riktigt vad jag ska göra av den här bloggen längre. Jag behöver inspirationen och lusten för att orka med att hålla denna blogg på fötter över huvud taget, men varken eller finns där. Jag behöver era råd. HJÄLP MIG.

Godmorgon på er bloggläsare och så vidare!
Idag bokstavligen flög jag upp ur sängen exakt 12:00 då min väckarklocka ringde. Vet inte varför jag valde att ställa den igår morse eftersom jag inte fick sova förrän vid halv fem nångång därikring, men det kändes bra att inte ha sovit bort en hel söndag.
Och eftersom det är andra advent idag så kändes det ännu lite bättre att man har gått upp så man kanske får lite saker gjorda idag. Har redan nu hunnit bytt kläder, plattat håret och ska strax ta mig något att äta, eller om jag sminkar mig osv först. Spelar egentligen ingen roll. Ju senare jag äter på morgonen, desto bättre. Hatar frukost, ehe.
Senare idag så far jag iväg till min gos och förhoppningsvis spenderar jag natten där, men det får vi se. Har precis fått i liv honom så när jag åker dit återstår att se. Men nu ska jag fortsätta med allt vad jag nu höll på med! Vi hörs kanske senare, heido.

Under hela min uppväxt så har alkoholen varit något man sänkt rösten för, hållt hemligt, varit tyst om. Det var något hemskt som man egentligen inte fick prata om. Alla hemligheter.
Allt smusslande och prasslande. Men jag var ju så liten då. Jag förstod inte varför vissa utav mina nära och kära sa åt mig som liten att jag inte fick gå vart jag ville, inte fick fråga om vad som helst.

Men på senare år så förstod jag. Allting gick upp för mig som om ett mirakel precis skett. Men jag vet inte om jag skulle vilja kalla det för något mirakel direkt. Det var ju inget sådant. Alkoholen är ingen mirakeldryck.

Jag förstod varför min pappa hade fått alla dessa läderbrickor med meningar ingraverat som "en dag nykter". "Två veckor nykter". "Ett år nykter"

När jag var liten lekte jag oftast med dem och frågade min mamma en dag vaför min pappa hade alla det här brickorna.

"Han har varit duktig" fick jag till svar.

Är ledsen för att jag knappt uppdaterar längre, men det känns som att jag endast faller djupare och djupare. Känner mig ledsen konstant och mår allmänt skit. Vet inte hur det kommer att gå för den här bloggen, men just nu så vill jag bara ta bort den och börja om.

Här kommer en slapp dagens, kameran är stendöd men ska sätta den på laddning så fort jag skrivit klart detta inlägg! Nu får ni se mitt hår här i bloggen för första gången också. Är rätt nöjd själv men ska slänga i lite fler slingor nångång när jag får tid eftersom jag faktiskt har färg över som jag snålat och sparat på ett tag nu. Hehe. #Fattigtjej

Kände själv att det blev rätt naiz ändå. Eheheh. Och bilden är suddig på vissa ställen för att det är tandkrämskladd överallt på våran kära toalettspegel. #Äckligtochvidrigtpåallatänkbarasätt

Hej bloggen!
Är himla ledsen för min dåliga uppdatering nu den här veckan och förra, men jag har noll bloggork och än mindre blogginspiration. Vet inte vad jag ska skriva om eller hur jag ska skriva det utan att det låter ointressant. För jag gör ju egentligen inte så mycket om dagarna (inte just nu i varje fall) och det känns inte direkt roligt att bara skriva om vad jag gjort för mat i skolan vareviga dag? Eftersom det är just det jag gör typ, hela tiden. Ehe. Sitter i alla fall i skolan just nu men får egentligen gå hem för att jag blev klar med alla uppgifter osv förra lektionen, men eftersom jag är en djävla skogsmulle som bor käpprätt ut i skogen så går det inga bussar och jag tar mig ändå inte hem på något vis. Så snällt sitter jag kvar här ändå. Ovärt fosho.
Men nu ska jag dra mitt arsel bort från den här dumburken och vänta på mor så vi kan fara hem, och senare ikväll åker jag till gosen min och stannar där över natten. Vi hörs senare, men kan inte lova när! Pospos.